Blå, blå drömmar!
BUP imorgon, weii, eller inte, jag har ångest som in i helvete, vet inte vart jag ska ta vägen, jag retar upp mig på allt och alla hela tiden. Vart så arg på tekniken med 6orna idag så jag höll på att svimma för jag glömde andas, och det är mindre bra att glömma sådant! Men det gick bra.
Ja, på tal om 6orna, hur många pojkar i 6an kan man skicka till skolsyster på fem minuter och av vilken anledning? Jo, 7 st! Och av den enkla anledningen att dom tycker det är skitkul att limma på sig själva med limpistol! Vilka idioter!! Om en bränner sig och får ont, måste då alla andra göra samma sak? Ja, såklart, man vill väl vara macho! Jag hoppas innerligt att jag inte behöver ha den klassen igen!! Sen är juh några av killarna helt säkra på att jag är rökare, och det är inte ett rykte jag vill ha, och stå för eftersom jag inte är det!! Det är lite jobbigt!!
Menmen, det har inte någon större betydelse då jag vet att det inte är så!
Vad har mer hänt? Inte mycket, vi elda massa på kemini fredags igen, hehe, jag har en känsla av att vi (jag, malin och louise) gör klart snabbast, men sen då? Ja då eldar vi allt som finns, snygg drink iallafall, även om den inte var drickbar :)
Bara för att så ska jag skriva namnen på alla i min klass i klasslisteordning med fet stil...
NV1
Marina Broberg
Joel Busk
Malin Eriksson
Josefin Höglund
Karin Karlsson
Louise Matsson
Beatrice Mikaelsdotter
Ulrika Peterson
Alexander Söderberg
Jonas Turesson
Isac Tällberg
Slå det ni!! HAHAHA!!! Fuck, Im tired!!
Vart tar allt vägen?
Fast igår ville jag skriva, men det gick inte att få på apper, det var som om jag vore handikappad och aldrig lärt mig skriva. Det var en jobbig känsla, länge sen jag hade den, och måste nästan se den som ett till steg mot att vara frisk. Det är iallafall bra :)
Jag var iallafall i kyrkan igår, första gången på aslänge! och jag kände verkligen att det är något jag kommer fortsätta göra, jag är helt klart troende, och jag ska i viss mån fortsätta vara konfa.ass. Det är askul. Bara lite synd att brorsan konfar sig i år, men shit happens! Och det är bara bra tycker jag :) Men när vi satt där i Smäcke igår, det var så härligt att vara kvar där och känna värmen och gemenskapen, men samtidigt alla minnen som kom, allt vi gjorde under konfrimationen, allt vi gjorde när jag var konfa.ass. förra gången, alla som vi var, vi har massor, nu var vi sju stycken med Malin, kändes ganska tomt, vi bruka få slåss om platserna. Men iaf, det var kul :)
Nu måste jag räkna matte.. :) det ultimata talet
MATEMATIK 3000 kurs C
Förkortning och förlängning
1234 "Förläng med 7"
a)1/3
b)2/5
c)21/13
d)8
Yours Truly Beatrice Mikaelsdotter <3
Du är oändligt långt borta! <3
Det är det närmsta jag kommer
Du är oändligt långt borta
Just nu
Just alltid
Önskar jag alltid var hos dig
Kramade dig
Kramade din hand
Kysste dig på pannan
Låg bredvid dig i gräset
Och tittade på molnen
Såg allt som ingen annan ser
Självtolkningar
Sitter här med minnena från dig
Du är oändligt långt borta
Just nu
Just alltid
Önskar att du alltid var hos mig
Gjorde allt vi gör
Säger allt vi säger
Skrattar åt allt vi skrattar åt
Sitta på stranden
Titta på alla barnen
Önska att vi hade egna
Sitter här med våra stunder på papper
Du är oändligt långt borta
Just nu
Just alltid
Önskar vi alltid var här tillsammans
Flummar som inga andra
Är rebeller du och jag
Blir aldrig påkomna
Vi lyckas alltid
Bara du och jag
Jag sitter här och vill vara vid din sida
När allt är jobbigt
När allt är svårt
Du är oändligt långt borta
Just nu
Just alltid
Önskar att det allt var vi två
Tillsammans
Ska vi lämna den här världen
Till en annan
Bättre
Du och jag
Jag älskar dig gränslöst min Tidda<3
En dag i Borlänge med Gänget! <3
VERONICA, ringde och väckte mig tio i åtta imorse, för hon ville duscha hos mormor.. haha :D Jag vart lite grinig, men det gick över fort, då jag kom upp och fick göra mig i ordning. Idag ska jag berätta vad jag hade på mig, jeans blå, långt linne/t-shirt brun och vit randig, tights blå, kofta blå med vita armar, svarta strumpor med nå rut grejs, och högklackade svarta läder stövlar, sexy sexy (not), och underkläder såklart, men dom sätter vi censur på! ;)
09.28 skulle bussen befinna sig i äppelbo, men ack, den kom 09.30, illa illa. :| Men iallafall, när vi klav på bussen var Maliiin, Evve, KK, Sander, Lol och Ellinor på bussen. Vi lyssna på Takida större delen av vägen. Halv tolv var vi framme. Jag tänker inte uttråka med detaljer om allt, då vi var där i fem timmar i princip. Men dom som kom var dom på bussen, och sen Thomas, Gustav, Dennis, Johan, Polly och Jill. Det var mysigt, jag hade aldrig träffat Jill förut, men hon var söt.
Det blev som vanligt en del citat, här är några
"Bea, vill du ha sex med mig?"
"Nej!"
"Nehe."Gustav och Jag på Donken."Thomas sluta pilla i mitt hål"Thomas pilla i hålet på mina byxor."Har du varit med och planerat det? Jag blir rädd!"Lollo om ett test vi gjorde (hon vet inte vad vi höll på med)"Behöver ni någon som är 18?"
"Ja!?"
"Men jag är juh 18!"Johan rädda cigg situationen Polly och Jill hamnat i, den att dom itne hade några alltså!"Du måste komma, jag betalar!"Johan om Dalamys!Nothing more worth to know!Yours Truly Beatrice Mikaelsdotter
Du fattar inte va?
Anledningen till att jag skrev det jag skrev igår, om att du skulle be på bara knän, det är inte så jag menar, det är det du inte förstår. Och jag vet att du inte ensam bär skuld till att vi inte är kompisar längre. Jag är väl inte dum heller? Det jag försökte förklara var känslan jag fick när jag läste lappen, som låg ner packad i en kartong på mitt rum, och det jag ville förklara var att jag inte kan förstå hur det blev dom det blev, och varför.
Du kanske har rätt, ditt liv kanske inte är perfekt, men jag tror du är en sådan som gör allt för att det ska bli det. Det är en inlärd önskan, något som alla har från början, men många tappar på vägen till målet. När vi glömmer varför vi gör saker ibland.
Jag tror inte heller att du är dum, det har jag inte sagt. Men jag vet hur lättpåverkad människan är. Så jag vet inte hur jag ska tro. Men jag litar på dig! (eller).
Det har snöat idag, och jag har suttit i fönstret och tittat på snöflingorna som har dalat ner på marken och tänkt på vilket kort liv dom måste ha.
Men dom får i alla fall vara vackra den korta stund dom lever. Även om dom alltid följer strömmen och flygar dit dom andra flyger. Dom är i alla fall vackra.
Jag önskar att jag också någongång fick vara vacker, jag skulle hellre leva kort och vara vacker, än leva en evighet och vara ful!
Jag har också idag varit ute och 'pulsat' i den 15 centimeter djupa snön vi skulle få, eller, jag var ute och gicl i en halv centimeter snöslask på eftermiddagen. I gräset vid bokhandeln, alldeles vid parkeringen där och höll på att halka och slå ihjäl mig! Men jag överlevde!!
Out of the closet, jag har en fikus på rummet, eller mamma har ställt in sig fikus på mitt rum!! :)
Det är synd att du är så söt!
Kommer du ihåg när det bara var du och jag? När vi hängde ihop hela tiden, fanns inga andra.
Jag hittade lappen gömd i min gamla plånbok idag när jag städa på rummet. Jag insåg hur mycket jag har förlorat genom att förlora dig, men ärligt, hur hade det sett ut idag? Hade jag varit den jag är? Nej, för allt som händer påverkar, och jag vet inte om jag idag skulle "ta tillbaka" dig, om du vill, inte ens om du bad på dina bara knän. Jag skiter fullständigt i dig, det enda jag undrar är varför! Varför gjorde du allt du gjorde? Varför blev du den du blev? Varför stötte du bort folk? När kom allt ditt förakt? Eller har det alltid funnits där, och en dag insåg du vilka som inte passade in i din perfekta värld, och då blev tvungen att sortera ut! Eller var det någon annan som sa åt dig vilka du fick och inte fick umgås med? ELLER?
Det är synd att du är så söt!
känner mig ju inte så frisk.
Det är dig som alla jagar
och vi tar en liten risk.
Och jag kan inte sova
och får inte benen att stå still.
Det är svårt att leva
när man vet vart hjärtat vill.
Men jag kan vara nöjd
då slutar jag se allt så svart.
Och jag kan glädjas åt det lilla
och komma ingenvart.
Man skulle njuta av vår sol
och gå i skog och mark.
Eller vaka över vattnet i Picassos park.
[Refräng]
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att hjärtat är förfört,
det slår som en feber, som allt vore kört.
Vilket otur att hjärtat är förstört.
Det är det, det är verkligen synd att du är så söt! Jag kan inte fatta, jag drömde om dig i natt igen, det är bara när jag träffat dig som jag gör det, och när jag funderar på hur du agerat mot mig så är drömmen en fortsättning på vad som kunde hänt om du visat mer hur du kände!
Varför ska du kasta pärlor åt svin?
Du e du e för fin. Du e, du e. Du e för fin för så fula killar,
Sluta upp att kasta pärlor åt svin.
Jag hatar maktlösheten, den situation jag är i nu! Ge mig en chans att hjälpa!! Ring om du vill prata, du vet jag lyssnar!!!
Im feeling with you!
Idag har jag hunnit med en hel del. Jag har städat klart i lägenheten, så nu känns det konstigt att vara i den! Och jag har träffat Ida, pratat massor med henne. Sen gick hon, jag, Julia och Anton på Max. Och efter det drog jag och Julia till Bella och Becca. Det var mysigt! Jag kan inte fatta att jag saknar dom så innerligt mycket! Dom betyder allt för mig! Dom är underbara! Dom som alla andra på det här stället! Nu börjar jag förstå vad som hållit mig kvar! Vad som fått mig att kämpa mig igenom allt det jobbiga! För vilkas skull jag gjort allt det här! Och varför. Man kan göra så mycket för dom man älskar! Och för dom man bryr sig om! Ni är mitt allt! Älskar er av hela mitt hjärta!
Hur kan det hända så många saker på en och samma gång, jag tycker livet går så himla mycket utför hela tiden! Om inte för mig, så för någon annan. Varför kan jag inte tillåtas vara glad, utan måste vara ledsen, arg, fundersam, ångestfylld eller något annat jobbigt! Så fort jag varit glad för länge så händer något, och då verkar "förlänge" vara et t par timmar! Det kanske skulle bli mindre med jobbiga samtal om jag gjorde slut med alla mina kompisar överallt! Men jag skulle inte för mitt liv klara mig utan dom iallafall. Men på ett plan känns det som alla använder mig som bollplank, som ett stöd, men när jag behöver stöd, eller någon att prata med så finns ingen, ibland gör de det, men inte alltid. Är jag någon
Sorry for everything!! <3
Oh, Indeed, I hate bananas!
Och avokado! Dom är fetare än bananer! Isch, hata att behöva stoppa in i munnen, tugga och svälja överhuvudtaget! ÅNGEST!!! Hjälp, får inte tänka så, måste vara normal. MÅSTE!!!
Jag har läst i psykologi boken om roller. Vi har alla olika roller beroende på vilka vi umgås med och vad vi gör. Min roll under högstadiet i klassen var den ordentliga flickan, som fick bra resultat på proven, som syntes, men var ordentlig, skolka inte, rökte inte, söp inte, och gjorde läxorna. En sådan som kämpade bra för sina vg i nästan alla ämnen, som hade lätt för matte och naturkunskap, som lärarna prisade och trodde skulle komma att bli något stort, antagligen någonting med matte eller kemi i huvudsak, går i mammas fotspår. Ja, det var jag. Och vet ni. Jag har efter två veckoer börja få kommentarer som visar att jag är på väg tillbaka i min gamla roll. "Bea, det är så kul att du är ambitiös" "Bea, du är så duktig" "Men har du redan läst om det här? Ja, lite repetion skadar inte, då kan du ju hjälpa mig om det blir fel" Och sådana saker. Fatta, efter två veckor så är jag redan en av dom duktigaste eleverna i klassen, ok, jag har ett års mer erfarenhet än alla dom andra. Men i psykologi gruppen går det tvåor och treor enbart. Hur kan jag, som kom in efter fyra veckor klara deras psykologiprov? Det är lite konstigt!
Vill jag vara den snälla duktiga Bea? Vill jag vara lärarnas gulleunge i tre år till? Vill jag vara det? Eller är det försent, bara av att mamma jobbar på skolan gör att jag skärper mig på lektionerna och inte ställer till med något? Är det så? Hu mycket kan en människa påverka en? Good question!Yours Truly Beatrice Mikaelsdotter
For me, and for you, I hate Bananas!
Nu är jag framme i Bollnäs igen. Resan gick bra, tror jag. Jag såg en kille jag träffa på rfm, Fredrik, Jag tror inte han kände igen mig, eller han kanske inte kunde placera mig, han titta fundersamt och nickade lite lätt, jag log tillbaka, sen såg jag han inte mer. Jag har inget internet här, och jag har insett varför jag har blivit beroende av spindelharpan, har man inget att göra är det enkelt att spela det. Det är stimulerande, sen måste jag slå Olanders rekord, 1206, mitt är 1204, jag hade mer än han ett tag, kändes som en seger, tills han slog det! Men jag kan om jag vill!! För jag kan inte låta han vara överlägsen mig. Bara att kämpa vidare!
Var ett tag sen jag spelade spindelharpan nu, men inte ska det hindra mig, jag kan om jag vill!! För jag är bättre än honom!
Påväg till Bollnäs fick jag veta att Bella, Becca, Julia och Ida var i Orsa, tråkigt, men vad kan jag göra åt det? Dom kommer imorgon, och det innebär att jag har hela eftermiddagen idag på mig att packa mina saker! Jag kan göra det i lugn och ro utan press på att jag måste vara någonstans vid en speciell tid, och jag hinner slappna av innan dom kommer. Fast jag saknar dom, och önskar dom var här och var med mig. Men jag kan inte kräva allt? Eller, nej det kan jag inte. Jag vet att jag kan behöva lite lugn och ro innan jag möter dom. Det var som en klump i magen att behöva åka hit, ensam igen och träffa alla. Men dom gjorde det lättare genom att inte vara här. Får umgås med dom imorgon, och ta vara på den tiden. Kunde ha blivit för intensivt annars, då hade jag bara brutit ihop, och det vill jag inte. Vet ni vad det mer betyder? Jag har inte en människa som kollar vad jag gör! Jag kan göra vad jag vill, hur positivt det nu är! Men jag kan om jag vill göra sånt dom blir arg när jag gör! Förlåt världen för ännu ett svek! Jag kan inte låta bli! Men om det händer varannan vecka, hur farligt är det? Spelar det då någon roll? Inte enligt mig, men kanske enligt alla andra! Om jag hade kunnat hade jag gjort det nästan dagligen! Men jag kan inte, har stenkoll dygnet runt, jag måste ta dom chanser jag får! Det bara är så, kan inte annat!
Jag kanske är korkad, eller är det normalt att tänka som jag. Jag ställde mig på vågen imorse efter att jag ätit frukost, jag brukar göra det på fastande mage, men jag glömde imorse, så det vart en nödlösning, men enligt vågen vägde jag två kilo mindre idag efter frukost än före frukost för två veckor sen. Inte för att min frukost är mycket att skryta om, men jag äter lite yoghurt varje dag, och mamma säger hon är glad för allt jag stoppar i mig. Jag vet inte, jag tror hon blir ledsen över att jag inte äter mer, och över att jag är sjuk. Jag ser hur hon tittar på mig när jag lägger på mat på tallriken och petar runt maten, tar en liten tugga ibland. Det enda jag fortfarande kan äta normalt är frukt, men nästan bara mandariner nu mera. All annan frukt känns fet och äcklig i munnen, speciellt banan. Jag försöker, jag har lyckats äta en banan dom senaste veckorna, men det var för att den var grön och kändes bara lite för fet!
Är det fel att tycka att banan känns fet? Det är ju bara fibrer och vitaminer i en sådan. Det är konsistensen på dom som är äcklig. Jag som levde på bananer förut, jag älskade dom! Helt underbara! Det äckligaste som finns i frukt väg! Jag klarar inte av dom!
Jag köpte mandariner!!!'¨
Yours Truly Beatrice Mikaelsdotter
Ångest, Bollnäs och Tårar
Men om jag skulle ge mig själv ett rykte i klassen om att vara känslig, en sådan som gråter när andra ser, en liten skit. VÄRDELÖS! Det är juh det jag blir, värdelös i andras ögon, mitt värde sjunker! Och jag vill inte vara värdelös i någons ögon, jag kan inte utsätta mig för tanken att någon ser mig som mindervärdig. Det känns redan som om dom ser på mig som mindervärdig, som en som inte borde gå i deras coola klass, för jag var inte med från början! Jag är en ny, en bakteri som kommit för att infektera deras fina lilla klass. Jag är bara i vägen. Klart jag har folk att var med, klart, men jag vet inte, jag känner mig utanför, som om jag inte duger till.
Vad är det för fel på mig, som känner ångest över hur folk jag inte känner ser på mig, varför jag allrid måste känna mig accepterad av alla. Och varför är mitt sätt att försöka bli accepterad att gå ner i vikt, varför tror jag inte att en person som inte är pinnsmal kan vara accepterad? Jag är så FEL FEL FEL!! Jag är blåst, jag kan inte fatta att jag är så dum!!
Idag har jag gråtit, igen, precis som alla andra dagar, men inför folk idag, precis som igår. Jag brukar inte gråta så folk ser. Men jag gjorde det idag, i och för sig bara inför mamma och brorsan, men jag gjorde det! Och jag hatar mig själv för det!
Imorgon ska jag till Bollnäs, det känns bra, men jobbigt. Jag vet inte hur jag ska agera, hur mycket känslor som kommer komma fram, hur mycket jag kommer gråta. Om jag verkligen orkar med allt det? Jag får väl låsa in mig i en garderob och spy eller något. Men jag måste överleva!!
Våga vara den du är
Våga vara den du är
och våga visa vad du tror.
Våga vara det du lär
och vårda det som i dig bor
Jag vill som en blomma
stark tränga tyst igenom
asfaltsvägens hårda mark
och slå ut i blom
Jag orkar inte skriva ner hela texten, men det gör inget, för det var den här delen som träffade mig som en blixt från klar himmel när jag satt på andra bänkraden i kyrkan i åttan, jag vet inte riktigt när det var, men jag minns att jag vart mållös av texten. Den var allt som jag var, och allt jag ville vara! I den fanns allt jag kände och tyckte då. Då när jag var en vilsen konfirmand bland så många andra vilsna konfirmander. Där alla ville visa sig coola, stora tuffa och som om inget som någon av prästerna eller ungdomsledarna sa till oss handlade om dom, när allt egentligen kretsade kring allt dom sa.
Vi lärde oss så mycket, eller jag gjorde iallafall. Man behöver inte vara störst, bäst och vackrast, man är lika älskad ändå! Inget sånt hade betydelse under slutetappen av min konfirmation, när jag inte tyckte någonting annat än Gud, eller kyrkan var seriöst.
Jo, såklart, jag hade scouterna, men jag var i en vacklande period av mitt liv, och kyrkan var mitt allt. Jag konfirmerade mig av den anledningen att jag ville komma fram till om jag hade en tro, och om det då var den kristna.
När jag satt i Tyngsjö kapell på våran konfirmationsdag insåg jag att jag hade en tro, för vad skulle annars leda mig framåt i livet, men jag insåg ungefär då att det inte var den kristna tron. Jag insåg när jag precis skulle konfirmeras att jag inte var kristen, vad gör man? En "runnaway bride", inte direkt. Man håller min och offentlig gör inget fören något år senare. Som nu!
Vad var roligast under min konfirmation? Lägrena, rivstarten, fika kvällarna i smäcke, äventyrsdagarna, operation Langa, Myshelgerna, Julfesten, ja allt, speciellt alla människor.
Vad var tråkigast? Jag vet inte faktiskt, har inte en aning, kanske lövkrattningen på höstlovet, men vi hade kul då med, det kanske var någon utdragen högmässa när man egentligen bara ville hem och sova. Jag vet faktiskt inte.
Varför skriver jag idag då? Jo, jag hitta sånghäftet jag snodde med mig från smäcke en gång -konfirmand-99-, inte min årgång direkt, men iaf. Jag hittade texten överst på sidan, och den längst ner. Jag blir rörd! Sen håller min bror på att läsa konfirmationsläsningen nu :)
Vi är inte lika, men lika älskade ändå.
Vi är inte lika, men älskade ändå.Bröt ihop idag vid maten :(Yours Truly BeatriceMikaelsdotter
Is it right?
Are you still alive?
I thought they'd come for you
Are you still alive?
I heard that you died
and now you come around
Are you still alive?
I use to stare in wall
believe in me you might fall
is it really, is it really, is it really you alone
Chorus
Is it right? is it wrong?
What the hell is going on
I don't care I don't mind
just show me were you are
In good you believe
in evil not in life
and now they send you down
I use to stare in wall
believe in me you might fall
is it really, is it really, is it really you alone
Chorus x2
The sky is falling down
it feels like I'm gonna drown
and everything is shattered
The shape stays the same
can you here me call your name
and now we're here gathered
What I feel for you
there's nothing you can do
Chorus x2
När jag hörde den här låten idag när jag var ute och gick tänkte jag väldigt mycket på texten och insåg att den till stor del handla om mig!
Is it right? is it wrong?
What the hell is going on
I don't care I don't mind
just show me were you are
För är det rätt eller är det fel av mig att göra och känna som jag gör? Fel säger ni, jag vet , ni behöver inte fundera på att kommentera det, för jag vet vad ni tycker!! Men kom ihåg att det finns anledningar till att jag tycker som jag gör, kom ihåg det!
Vad fan är det som händer då, och bryr jag mig? Jag vet inte vad som händer, och jag vet inte om jag orkar att bry mig längre! För ärligt, vem orkar bry sig om sig själv, när det mesta går åt helvet?
Sen sista raden där då, "just show me were you are ". För var är du? Eller snarare, vem är du? Är du en person, en sak, några personer. Vem är vad?
I cannot take this anymore!!! Please help me out!! <'3
Jag älskar dig, på mitt vis!
Längtar till helgen, då vi ses igen!!
Join me in death!
När började alla bli blinda för verkligheten? När slutade mänskligheten att se? Se vad som händer? Vem är det som manipulerat alla till att tro att allt är så bra? Fast vi snart kommer ta dö på oss själva?
Det är något jag inte kan förstå, eller det finns mycket jag inte förstår. Men varför ställer samhället så höga krav på allt och alla att ingen orkar med, ingen klarar av att leva efter vad omvärden tycker och tänker. För vilken människa med något förnuft i huvudet vill vara totalt stressad och varje dag komma närmare en kollaps? Ingen skulle jag tro! Men det är juh så dagens samhälle är uppbyggt! Är du inte bäst så duger du inte! Finns ingen som är "bra" som duger, Nej, du ska vara bäst annars är det kört! Och alla kan inte vara bäst, det funkar inte så! Alla kan vara bra, helt klart, men om det inte duger vad spelar det då för roll egentligen?
Tänk bara på när du ska komma in på gymnasiet! Om du vill in på en bra utbildning där du är bäst när du kommer ut så måste du vara bäst för att komma in. Som frisör linjen, du måste ha jätte höga poäng när du söker in, men när du har kommit in så måste du lära dig att klippa, om dom istället hade inträdes prov för att se fingerfärdighet och kordination och allt vad man måst kunna för att bli frisör och kanske fick in lite folk som kunde klippa istället för en hög supersmarta elever som inte kan hålla en sax åt rätt håll.
Join me in Death
Would you die tonight for love?
Baby, join me in death
So would you die?
Baby, join me in death
Would you die tonight for love?
Baby, join me in death
"Bea, jag är jätteduktig på det här med teskedar. Men jag kan ingenting!"Emma Bladh på matten. Och lite senare smekte Veronica Lissras arm xD MOBBAT!!! ;)YoursTruleyBeatriceMikaelsdotter
