Beatrice Mikaelsdotter

Du fattar inte, jag är säker! Vad som händer när jag skriver? Jag hamnar som i koma, jag är inte kontaktbar, jag har ingen koll, jag låter det undermedvetna komma fram. Sånt jag inte tänker på, sånt jag inte vill veta av, sånt jag förträngt. Det är vad som händer.
Anledningen till att jag skrev det jag skrev igår, om att du skulle be på bara knän, det är inte så jag menar, det är det du inte förstår. Och jag vet att du inte ensam bär skuld till att vi inte är kompisar längre. Jag är väl inte dum heller? Det jag försökte förklara var känslan jag fick när jag läste lappen, som låg ner packad i en kartong på mitt rum, och det jag ville förklara var att jag inte kan förstå hur det blev dom det blev, och varför.
Du kanske har rätt, ditt liv kanske inte är perfekt, men jag tror du är en sådan som gör allt för att det ska bli det. Det är en inlärd önskan, något som alla har från början, men många tappar på vägen till målet. När vi glömmer varför vi gör saker ibland.
Jag tror inte heller att du är dum, det har jag inte sagt. Men jag vet hur lättpåverkad människan är. Så jag vet inte hur jag ska tro. Men jag litar på dig! (eller).

Det har snöat idag, och jag har suttit i fönstret och tittat på snöflingorna som har dalat ner på marken och tänkt på vilket kort liv dom måste ha.
Men dom får i alla fall vara vackra den korta stund dom lever. Även om dom alltid följer strömmen och flygar dit dom andra flyger. Dom är i alla fall vackra.
Jag önskar att jag också någongång fick vara vacker, jag skulle hellre leva kort och vara vacker, än leva en evighet och vara ful!
Jag har också idag varit ute och 'pulsat' i den 15 centimeter djupa snön vi skulle få, eller, jag var ute och gicl i en halv centimeter snöslask på eftermiddagen. I gräset vid bokhandeln, alldeles vid parkeringen där och höll på att halka och slå ihjäl mig! Men jag överlevde!!


Out of the closet, jag har en fikus på rummet, eller mamma har ställt in sig fikus på mitt rum!! :)



Yours Truly Beatrice Mikaelsdotter