Can youe really take it?
Ska vi plocka körsbär i min trädgård
Jag åt dig och du åt mig
Inget syns och hörs där i min trädgård
Kan jag lova dig
Jag har fått en låt på huvet, det är den här, "ska vi plocka körsbär i min trädgård", så brorsan rädda min dag idag när jag insåg att han hade den på mobilen, jag hade avliit annars, och som det verkar så finns de dom som helst ser att jag inte gör det! :)
Jag har kommit hem från Karlstad idag, och hur känns allt nu?
Svårt, jag vet inte. Det var askul att vara där, och bara vara med Cicci och Evve, shit vad vi hade kul. Vi fikade, gick på Donken, åkte ut till Rud och tillbaka in till stan för vi skulle gå på bio (supersugen), men den kan jag berätta med om lite senare. Sen åkte vi hem, såg på tv, satt i köket och lyssnade på lagom fulla människor och sen gick vi och lade oss i skaplig tid och prata till klockan fem. och jag skulle åka hem vid elva, snacka om att jag var trött när jag skulle upp!
Men till hur det kändes, konstigt, jag kände mig kontrollerad, som om det inte räckte med att jag kontrollerar mig själv, så hade jag halva Karlstad efter mig. Men som ni alla märker överlevde jag det. Det kändes bra att komma bort från allt, skolan, kompisarna, skolsyster, lärarna, dock inte utan mamma då, men man kan inte få allt!? eller?
Nej, men jag lever så. Vi gjorde en till knäpp grej, jag och Cicci hade inte mycket att göra igår så hon kom på att vi skulle gå ut och plocka in deras morötter från landet, så det gjorde vi, det vart så lustigt att jag vart ringa Bella, det var kul att prata med henne igen.
Jag saknar Bollnäs som en jävla idiot! Jag fattar inte att man kan sakna någon/något sp mycket men ändå känna att man inte vill åka dit. Men det kan juh ha att göra med att det påminner mig om så mycket av dom bästa stunderna i mitt liv, men att jag inte får fler av dom, för hur det än är så kommer inget bli som vanligt när jag kommer och hälsar på, det vet jag! Jag är inte dum heller. Men jag får ta det som det kommer! Önskar bara att det kunde det, men jag hade inte klarat det heller! Undrar om dom väntar sig något maffigt hejdå, något jag måste planera, eller om dom gjort som med Marcus, överraskning, hoppas inte det. Jag orkar inte, ett hejdå när jag åker räcker gott och väl. Och gråt inte mina älsklingar, jag kommer alltid finas för er ändå, ni kan alltid ringa. Jag vet att jag inte kommer ha tid med det så ofta, och jag kommer inte alltid att ha tid, för jag har ett liv här, ett nytt, eller gammalt, jag vet inte. Vet ingenting längre.
Jag måste ordna upp mitt liv, jag vet att jag inte kan leva såhär, en dag kommer det bli livshotande, och jag vill inte komma dit, för vägen tillbaka blir bara längre för varje dag som går, allt blir bara längre och längre bort, inte mycket att göra. Jag har inget tålamod, jag vill hoppa från idag till den dagen då allt kommer vara löst, då jag kommer vara normal igen, då allt kommer bli som vanligt, då jag kan äta utan ångets, då jag kan vakna på morgonen och vara vaken, då jag orkar lyfta matkassarna till bilen och då jag orkar leva igen. För jag orkar inte mycket, fast jag vet att jag kan om jag vill, men det går för sakta, jag kommer inte märka skillnaden fören den tar mig med chock, jag vet det, jag har varit med förr, jag är inte dum, inte blåst, jag bara önskar jag slapp gå vägen dit jag ska. Men jag måste. Will you walk by my side? Does not matter who you are, just that you are!
...always look on the bright side of life...
Det är nog det det gäller: att vilja. Att vilja vilja.Yours Truly BeatriceMikaelsdotter
Me and you and noone
Today I'll give all my love to my Tidda<3!
Varför bryr ni er?
Om ni tror att det finns något ni kan göra för att hjälpa? BEHANDLA MIG SOM VANLIGT! INTE SOM EN ALIEN! Thanks!!
Till den som lovade att om jag dör så dör den!? Tack, men vem är du? (Så jag vet om det är värt det;) )
Orkar inte skriva mer nu, det kanske kommer mer senare ikväll när jag varit hos Malin.
Duschen here I come!!
Psykologi <3 Psyko!?
Jag har börjat i min nya klass, Nv1, mysmys, eller ja, jag har inte riktigt träffat dom, vi har haft idrott tillsammans, men det märkte väl varken dom eller jag av. So, I'll see them on chemistry on thursday. Weii, KEMI!!! <3
Sen har jag börjat läsa psykologi, jag tycker det är lite för enkelt, men spelar roll, det blir antagligen svårare, bara det att jag kan svara på frågorna utan att läsa texten i princip, lite jobbigt, då jag inte tycker om att ämnen är för lätta, men jag gillar psykologin, och jag får iallafall lära mig lite, och sen känna mig duktig :)
Nu vet jag inte mer..
Reason to Cry? <3
Tänk om jag kunde vakna upp imorgon och känna att tvångstankarna var borta, för det är det jag har, dom säger att jag måste spy för att annars blir jag fet, och det vill jag inte, jag vill vara smal, för om man inte är smal är man inget värd, eller andra är, jag skiter i hur dom ser ut, men jag är
Idag har jag ätit mat, och jag har klarat att inte spy, men alla j*vla röster som säger att jag är fet,
Ni kanske tycker jag är störd i huvudet, och ni har så rätt! Jag är en
Men åter till min sjukdom, för det är vad det är, jag är sjuk. Jag vill inte förstå det, för det är första steget mot att bli frisk, och jag vill inte, jag vill vara smal!! Kan man både äta och vara smal? Hjälp mig att bli det då!!
Reason to Cry - Takida
All this time
All this time with you
Really loved me
Despite my faults and you knew
And you're not coming back
I got a reason to cryYours Truly Beatrice Mikaelsdotter
I was broken and alone <'3
Idag kom jag hem från att ha varit i Bollnäs, det var lite jobbigt att åka tillbaka, men det var kul också. Men det kändes stressande och jag vet inte vad.
Jag träffade Lanker, Tåve, Sofia, Ida, Anton, Rosie och Louise igår, idag; Bella, Becca och Lanker. Det kändes som för många på för kort tid! Jag hade velat hinna träffa var och en och prata och bara vara, men det lär juh aldrig hända heller. Men iaf.. :) Keep your dreams on your mind. And things might happen.
Igår kom jag till Bollnäs vid halv två, så jag skynda mig till skolan, lämna in alla mina böcker och börja vänta på Tåve, Lanker och Sofia. Men den som kom först var ROSIE!!! Mysmys ;), sen va det Louise.
Sofia ringde vid två, och jag gick och mötte henne vid stora ingången. Vi satt och pratade till klockan var tjugo över två typ, då kom Lanker fram hoppandes och skrämde nästan livet ur mig, och inte många minuter senare kom Tåve :) Vi satt i uppehållsrummet och pratade.
Tåve gick först, vid halv fyra typ, för hon skulle plugga. Sofia gick kvart i. Jag och Lanker satt kvar till kvart över fyra och pratade, sen gick vi för att kolla om Tåve var hemma, men det var hon inte, så vi gick till Ida och Anton, där fick jag en chock (Ida hade klippt sig), och vi fick fika. Anton skulle måla naglarna och då gjorde Lanker det med, i knall grönt, det var, hm, coolt. :) En stund senare skulle dom gå hem till Anton, så vi gick till Tåve igen, hon var hemma :) Så vi satt där och prata till Tåve kom på att vi skulle gå och köpa glass, vi hamna på videohallen. Sen gick vi hem till mig och skulle se på film, det blev Mona Lisa Smile, jag tror Tåve somna flera gånger, för hon hängde inte med alls.
Den tog slut vid strax efter åtta, så då gick dom hem :( Så jag tog en liten promenad, fast då fick jag kramp i magen, och spydde för det gjorde så ont, så jag gick sakta hem igen och ringde mamma.
Dom kom vid kvart i tolv, och jag hade fortfarande kramp. Men jag lever, och det är mycket bättre nu!!
Idag har jag inte gjort så mkt, Bella och Becca var förbi en sväng precis innan jag skulle åka tillbaka till Malung, och Lanker kom och hämta lite saker :)
Kom hem vid
Annars har det inte hänt så mycket i mitt liv!!!
(lite bilder finns på http://beebiagain.bilddagboken.se/)
Please let me know!!!
Du vet väl om att du är Värdefull!
Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du
Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på
Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du
Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej
Du vet väl om att du är värdefull
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du
19-09-07
Nv1, min nys klass!! Shit känns lite konstigt, men ändå så jävla skönt! Fatta att jag har verkligen bestämt mig, jag ska verkligen flytta hem. Jag ska bli frisk och allt kommer bli bra!! Fan, jag är bäst (not)!!
Mamma säger att jag inte ska titta tillbaka och tänka "tänk om", så jag ska inte!! På fredag bär det av mot Bollnäs, och lämna in böcker :) Träffa lite folk och mysa runt lite! Ska bli kul, tror jag. På ett sätt känns det som det enda rätta just nu, men det känns som jag på en vecka och ett stort beslut förlorat något jag har gemensamt med dem, IB, våran bindpunkt, där vi träffades, Bollnäs, där vi växt tillsammans och blivit dom vi är idag och vårat gäng! Jag komemr aldrig glömma våra stunder, dom kommer ha en egen plats i mitt hjärta, men jag måste leva vidare med mitt, jag är inte längre en del av deras vardag, jag är bara jag. Det är inte lätt att inse hur det är, det har varit jobbigast! Och jag har låtsas om som att det inte är så! Men vad gör jag, jag kan inte låtsas hela mitt liv! Jag måste växa med det som hänt och varit och lära mig något av det! Iallafall försöka!!
"Jag råkade äta älgens kottar"
- Älskar tanken på ett vi i en framtid
Förlåt min feghet, förlåt min bristande självkänsla, förlåt för att jag är jag, inte den du vill!! <3Vill inte skiljas på det här viset! Du betyder för mycket för mig!!
If I told you I loved you!
The most important thing in my life!! - Me
- You
- Everyone else
Yours Truly BeatriceMikelsdotter
Decision of my life!!
Om jag hoppar av IB (vilket är mest trologt just nu), så kommer jag inte kunna ångra mig, och jag kommer inte kunna gå tillbaka, välja om i jul eller så. Och jag kommer behöva flytta från Bollnäs och lämna alla underbara människor, jag måste ge upp hoppet om ett VI i en framtid och jag måste sluta scouterna.
Om jag stannar kvar på IB (mycket otroligt), så kommer jag vara tvungen att åka hem varje helg, jag kommer behöva ha stenkoll och jag kommer inte palla bli frisk OCH plugga på IB. Det funkar inte, då det är stress relaterat!
Jag orkar inte gå upp på morgonen, ta mig till skolan, leva ett normalt liv, vara normal, jag orkar inte. Ni kan inte förstå om ni varit i min situation hur jag mår! Det är skitjobbigt, och jag önskar ingen det här helvetet!!
Jag sover tio-tolv timmar per natt, missar första lektionen, somnar på andra och gråter mig igenom den tredje i tysta tårar som ingen ser, dom rinner på insidan av kinden och fräter hål på mikn själ, jag skiter i eftermiddagen och gråter ut tårarna för att överleva!!
Och när man gråter för att överleva, för att slippa känna att man försvinner sakta bort och allt blir värre!! Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag är hemma nu, hemma hos mamma, får hjälp av henne, men vad ser hon? ingenting! INGENTING!! "Gör så, gör si, ät det, ät det, ät det!! Ät fan upp hela världen innan du dör!!!". Hon tror allt löser sig bara jag äter, bara jag blir frisk, men min prestationsångest som smyger sig på som en oväntad gäst man inte vill ska komma! Eller min ångest, vad gör vi med den? Inget, vi ser till att hon klarar av att äta normalt så blir allt som vanligt igen!!
JAG ORKAR INTE MER NU!!! SLÄPP UT MIG!!!
Free my Soul, Free me from the pain, let me of this train, I dont want to be on anymore!
Imorgon ska jag veta, imorgon förväntas jag komma till syv med en ide på vad jag vill med mitt liv. Men vad vill jag? Men imorgon när jag sovit på saken(en natt i onda drömmar) kanske jag har ett svar (Ge mig ett svar, snälla!)
Om du kunde se hur jag mått, hade du agerat annorlunda då? Hade du kanske förstått varför? Hade vi sluppit det vi är i idag? Fast spelar det någon roll? Livet har format dom vi är idag, och vill jag vara någon annan?Yours Truly Beatrice Mikaelsdotter (make me feel loved)
Fika
JAg orkar inte skriva om det, jag orkar knappt prata om det.. men iaf.. mer kommer sen!!
Love on my sweeties!! <3<3
Nu sitter jag här i sängen i Malung igen! <3
Om jag hade vetat för ett år sen det som jag vet idag, hade jag inte flyttat, jag hade stannat kvar och börjat samhälle, inriktning kultur i Malung så jag hade sluppit smärtan, att behöva säga hejdå, till så många. jag tror inte ens att så många kommer gråta på min begravning (som förhoppningsvis ligger långt bort) som har gråtit över mig dom senaste dagarna. Och jag kan inte riktigt ta in det!
Gulligast iår! Bella, Ida och Julia skolkade engelskan, plockade blommor på skolan och sprang till tåget, jag visste inte vad jag skulle ta mig till! dom är übersöta! mina älsk!! om jag kunde förklara för er hur mycket ni betyder, hur mycket ni har fått mig att växa som människa, hur mycket ni betyder för mig, och intebara ni tre, utan alla mina underbara IB:are!! ni är guld värd!! <3
