Beatrice Mikaelsdotter

Jag såg en stjärna falla
det var inatt när alla sov
jag tror jag önskade
att du var nära

för en minut sen brann den
för en sekund sen försvann den
det var det bara jag som såg

på radion sjöng dom om fred på jorden
jag ville tro dom slitna orden

Varför finns det så många sånger som handlar om sådana här saker. Att allt kommer bli bra. Att allt ordnar sig. Det spelar ingen roll hur långt borta någon är. Vi finns ändå där för varandra. Att det inte spelar nogon roll vart på jorden vi befinner oss, för det är under samma himmel. Men är det verkligen så, att det inte spelar någon roll om det är 200 meter eller 200 mil. För att för mig så spelar det roll. För mig har det betydelse. Men jag kanske har  fel. Det kanske är så bara för mig. Eller är jag inte ensam? För det känns så. Ensam i min värld! Där bara jag finns. Bara jag, mina tankar och min ångest. För den finns, tydligare än någonsin. Och värre kommer det att bli. Det kommer inte kunna bli bättre om jag inte slutar med maten igen. Men det kanske är värt ångesten för att slippa höra allt tjat, för att slippa all yrsel, för att slippa tröttheten, för att slippa risken att dö. Ångesten kanske är värt det!


Jag drömde om dig inatt. Det var en mysig dröm. Det var bara du och jag, utan bakgrund utan andra människor, inga bilder inget ljud. Det var vi och en lyckokänsla. Jag vakna med ett leende på läpparna.

Jag drömde om gårdagensgudstjänst också. Jag vaknade av att jag sjöng tänd ett ljus. Underlig känsla det där.


Idag var bussen sen. Först var jag sen, och jag mötte bussen som var påväg upp mot fors. Den brukar åka upp vid åtta, klockan var tio över när jag mötte den. Lite sen tänkte jag och gick sakta. Den brukar vara vid våran hållplats vid tjugo över, den kom tjugo i nio. Vi var på skolan vid tio i nio.. Vi brukar vara där fem över halv. Det gjorde inte mycket. Behövde inte vänta så länge på att skolan skulle börja.
Ja, på kemin idag då gjorde vi mentos cola light grejen, inte så värst spännande.. Men en liten sprut fick vi i alla fall. Det sprutade typ 15cm, en söt liten ljus brun fontän. Imorgon blir det med vanlig cola.

Jag håller förtillfället på med pepparkaksdeg, och nyser hur mycket som helst av nejlikerna. Men det gör inget. För det luktar i alla fall jul i vårat kök nu. Just nu, i denna sekund väntar jag på att mamma ska bli klar i telefon så jag får starta matberedaren och fortsätta med degen. Ärligt talat, så är det första gången jag gör pepparkaksdeg. Vi brukar köpa annars, men jag tror mamma kände sig lite huslig så det blir hemmagjord i år.

Jaha, nu har jag varit iväg och bakat pepparkaksdeg, ätit lite mat, skottat snö och tagit in ved. Det tog bara några timmar. Men det var kul i alla fall.
Klockan är nu tio över sex på kvällen och jag har ont i halsen. Men jag kommer överleva det med. ¨

På lördag bär det av mot Borlänge. Jag ska handla lite julklappar och så. Vi får väl se vilka som kommer. Det blir i alla fall jag och Veronica. Haha, och några fler.. Hoppas jag... Men om någon har tid eller lust så kika in på kupolen..


So much feelings, so little time...

Yours Truly Beatrice Mikaelsdotter