Beatrice Mikaelsdotter

Var det rätt att berätta för dig? Jag vet inte, du är så ung, så oskyldig. Du är inte mycket äldre nu än vad jag var då, då när det hände. Jag vet inte hur jag ska tolka dina svar.
Jag vet inte hur mogn du är i ditt sätt, om du kan glömma det snabbt, eller om det kommer att mala i ditt huvud en tid. Jag skäms över det!


Jag står på fönsterkarmen, ska jag hoppa? Ska jag avsluta det liv som jag inte vet om det är mitt. Kommer du ens bry dig om det? Kommer du reagera? Är det värt ett försök, mitt liv kommer aldrig igen. Jag ramlar bakåt, slår mig och förlorar en del av min själ, av mig själv. Jag vet inte om jag kommer kunna få tillbaka den, tillbaka dig. Men jag måste för våran överlevnads skull! Jag vet inte om jag vill längre!